Orkar inte mer

Kl 12:50
Ångest sliter i bröstet. Impulserna skriker efter mig. "Krossa mig och skär, så blir allting bra! Då kommer det hemska försvinna." Har svårt att andas. Det kryper i hela mig. Vill bara lämna min egen kropp. Väntar på medicinens effekt som borde komma om 20 minuter.
Vågar inte lämna sängen. Gör jag det kommer jag inte kunna hindra mig själv från att ränna till köket. Jag vågar nästan inte röra mig. Sitter som förlamad. Kan inte prata med det här vaket. Snälla, låt det komma någon annan. Jag håller på att explodera. Måtte detta gå över.

Kl 14:45
Bältad. Jag kunde inte hålla ihop mig.

Kl 16:30
Jag mår så brutalt dåligt så det liknar ingenting. Det hemska bara väller över mig. Jag är så irriterad för att jag mår dåligt att jag nästan gråter. Jag tål inte att någon pratar med mig. Har stoppat in hörlurarna i öronen och låtsas lyssna på musik för att slippa all kontakt. Jag vill inte leva. Jag klarar nästan inte av att röra på mig. Det känns som att min kropp väger 1000 kg. Allt gör så fruktansvärt ont att jag bara vill skrika. Jag klarar inte mer. Jag vill bara dö.

Kl 18:30
Det har varit så många incidenter under eftermiddagen som jag kommer få skit för om jag skriver ut öppet här, för det är triggande. Men min permission till boendet i övermorgon känns i alla fall rätt körd.

Allmänt | |
Upp