Ta bara bort mig.

Idag var det sista gången på DBT:n före semestrarna. Vill att det ska komma igång igen nu, nu, nu. Ingen annan förstår mig. Här blir jag bara betraktad som en äcklig liten skitunge när saker skiter sig för mig. Jag känner mig helt maktlös inför mig själv. Jag kan inte hjälpa att saker går som de går. Det bara händer. Jag känner mig så jävla kass och värdelös. Jag är ett enda stort fel.

Har mått pissdåligt sista tiden. Allt är bara svart. Jag är jätteimpulsiv och har konstanta självmordstankar, drömmer att jag tar livet av mig när jag sover. Jag äter på papperstallrikar för att glas och porslin har gått i golvet. När det har gjort det får jag inte äta på porslin de två nästkommande dagarna. Jag vill inget annat än att skada mig, för jag står inte ut.

Idag blev jag bältad. Bankade okontrollerat huvudet i väggen. Allt är så jävla hopplöst. Jag kan inte hantera ett liv. Jag orkar inte mer. Jag vill bara dö. Nu.

Allmänt | |
#1 - - L:

Blir så ledsen över ditt inlägg, att du ska behöva känna så. Önskar att jag hade en trollstav så jag kunde trolla bort alla dina problem. Men tills dess fortsätt att kriga. Jag tror på dig.
Kram

Svar: Din kommentar betyder mycket. Tack!
Kram
Lisa

#2 - - N:

Lisa! Du är så jäkla stark!! Kämpa för jag vet att du klarar det ! <3

Svar: Jag gör mitt bästa.
Kram
Lisa

#3 - - Nathalie:

Vännen, lider med dig. har du ingen i personalen du kan prata med?

om du vill prata, så finns jag.

hur länge är det uppehåll? kram, tänker på dig.

Svar: Jo, det finns några få, men av dem är det ändå ytterst få som förstår på riktigt. Ska träffa behandlaren en gån 3 augusti och sedan är det två veckors uppehåll till. Tack för omtanken!
Lisa

#4 - - Anonym:

Tacksam för din blögg Jag lider själv av självskadebeteende och känner mycket igen i det dubeskriver.

Upp