Dissociationer
Tidigare på dagen hade jag läkarsamtal. Jag skulle egentligen åkt tillbaka till boendet i morgon, men både läkaren och boendet tycker att jag är för instabil. Eftersom omställningen till boendet blev alldeles för svår för mig, även om boendet i sig egentligen är jättebra, är tanken att jag ska börja med växelvård. Det innebär att jag är varannan vecka på boendet och varannan vecka på sjukhuset.
Jag har gått med på att ta Stesolid (lugnande medicin) stående varje dag kl 14 för att motverka de dagliga bältesläggningarna som systematiskt har skett på eftermiddagarna. Uppenbarligen klarar jag inte av att ta min vid behovs-medicin. Jag har även gått med på att höja min Seroquel till 400 eller 600 mg, förutsatt att jag inte går upp i vikt av den.
Nu är jag helt slut.
Fy för att bli bältad.. Jag har aldrig blivit det, men man blir nästan traumatiserad bara av att se och höra någon annan bli det.. Ljudet av personal som springer och strax därefter kommer vakterna med sina stora nyckelknippor som skramlar..
Jag får panik av det... Nu räcker det med att höra just nödlarmet tjuta, då vet man vad som väntar..