Dunk dunk - Lisa - Första uppdateringen från boendet

Första uppdateringen från boendet

Nu har jag varit på boendet i drygt en och en halv vecka. De har verkligen tagit emot mig med hjärta och öppna armar. Jag trivs jättebra, och är för det mesta glad utåt. Vi har gjort meningsfulla saker, och jag har fått ta upp musiken som jag älskar. Jag känner mig trygg med flera ur personalen. Men det dåliga måendet ligger hela tiden latent under, och ibland tar det över och och blir så starkt att det håller på att förgöra mig.

Två dagar efter att jag kom hit rymde jag mitt i natten. Jag såg monster, och plötsligt stod jag på en bro på utsidan av staketet för att hoppa. Personalen kom och fick till slut över mig på andra sidan. I söndags höll de fast mig i soffan i nästan fyra timmar när jag dissocierade. Till slut fick de tag på en sjuksköterska som kom och gav mig en injektion. När vi tvättade var jag ångeststyrd och åt tvättmedel i ren desperation. Natten till i förrgår mådde jag så dåligt att polisen fick komma. De satte benfängsel på mig och körde mig till PIVA där jag blev bältad och medicinerad. Dagen efter skrevs jag ut och fick komma tillbaka boendet.

Förra veckan var jag på bedömningssamtal hos öppenvården. Jag ska få en kontaktperson där, och jag ska redas ut för emotionell instabilitet och mina dissociationer. Jag ska även få en tid till ätstörningsmottagningen. Jag har fortfarande LPT, men nästa vecka ska vi prata mer om ÖPT.

Idag mår jag jättedåligt. Jag måste gång på gång påminna mig själv om att inte ta livet av mig. Jag måste ge det här en chans - för jag har fått en så stor möjlighet. Men jag glömmer nästan bort det när jag inte står ut.

Det är ungefär så min situation ser ut just nu.