Permission
Kl 12:00
Sitter i bilen på väg till boendet. Mår jättedåligt. Känner ingen glädje alls. Orkar inte med hur de pratar med mig. Låtsas vara upptagen med min mobil.
Allt känns tungt. Jag har ingen ork överhuvudtaget. Vill bara lägga mig någonstans och sova bort hela mitt liv.
Kl 13:05
Mår bara sämre och sämre. Jag undrar hur den här permissionen ska gå. Hur ska jag orka? Hur ska jag kunna hålla ihop mig när hela mitt inre rasar?
Det är kaos i mig. Det är rörigt i tankarna. Jag klarar inte mer, men jag är tvungen.
Kl 13:50
Jag kan inte sluta önska att vi krockar.
Kl 15:25
På boendet. Mår katastrofalt. Det hemska inom mig härjar oavbrutet. Jag får inte en ledig sekund. Måste anstränga mig till max för att klara av det sociala och inte bryta samman. Måste anstränga mig för att le och hålla igång konversationer. Försöker ha det roligt, men jag mår alldeles för dåligt. Självmordstankarna skriker och jag vill bara dö. Jag är borde nog egentligen inte vara här just nu. Men läget är under någorlunda kontroll tack vare min fantastiska kontaktperson och hon vet att jag inte mår bra.
Kl 18:10
Mår katastrofalt. Det är kaos i huvudet och hela jag skakar. Har jättesvårt att hålla ihop mig. Är på väg att börja gråta, men döljer det med falska leenden, men ack så svårt det är. Det tar emot i hela mig. Vet inte hur jag ska bete mig, för nu mår jag riktigt dåligt. Vill inte visa det, men det är så svårt att dölja. Kanske får fly in i duschen.
Kl 21:25
Sitter i soffan med ångest. Kan inte koncentrera mig trots att det är en barnfilm. Är så nära till att bryta ihop hela tiden. Klarar inte av att se någon i ögonen utan allt är på väg att brista. Det är jobbigt med all mänsklig kontakt. Jag vill bara vara ifred. Det blir att lägga mig tidigt.
Kämpa!!!